Rekreation

Jag satt i en banalt helkaklad bar i en gentrifierad skitdel av staden, men den kändes som himmelriket eller något. Lägenheten jag lånade för tillfället var ett förortskyffe jag inte ville tillbringa mer tid än nödvändigt i, vilket var extra olyckligt eftersom jag jobbade hemifrån. Jag vill inte ens kalla det jobb. Eller hem. Så fort det var möjligt hade jag loggat ut för veckan och stuckit hit. Det här stället, en öl, en tidning och tillräckligt med pengar för att kunna stanna ett tag var som en frälsning, även om jag egentligen var värd något ännu bättre efter den här pissveckan. Det måste till förändringar, vad som helst. Jag hade bara chansat. Jag hade absolut ingen anledning att vara just här, vilket oftast är en jävligt bra anledning har jag märkt. 

   Det satt bara lite reklambyråfolk och några kulturarbetare i lokalen än så länge. Jag försökte se ut som en äldre variant av reklamarna och skissade på mitt livs historia om någon mot förmodan skulle börja prata med mig. Jag kunde inget om branschen och lyssnade på deras dravel för att plocka upp lite fraser att använda mig av, men slutade när jag blev för uttråkad. Inflyttade lantisar. Kontorspolitik. De kunde lika gärna varit revisorer eller ingenjörer. Jag pekade på min tidning och bad dem hålla käften. De tjafsade lite, men bytte bord till ett längre bort. Skärrade.

   Det började ösregna ute vilket gav idioterna något annat än mig att bry sig om. Det verkligen pissade ned och folk flydde in från gatorna. Stället fylldes snabbt och alla började ringa hem för att säga att de skulle bli sena och beställde vin på glas. Spontan after work. Crazy. Jag mördade utrikessidorna med blicken och härdade ut. En bankkvinna av något slag stod med ryggen mot mig och sin handväska irriterande nära mitt ansikte. Jag snodde inget ur den för jag ville inte gå ut i regnet, utan frågade om jag kunde bjuda henne på ett glas. Hon drack rött. Nej tack och fnitter med kollegorna. Det skulle göra hennes helg och måndagslunchen. Någon jävla tomte i kostym började säga något för att göra sig lustig men såg min blick i tid och tystnade. 

   Folk drack ur, lämnade stället och ersattes av andra. En kille i trettioårsåldern kom fram och frågade om jag var den kände skådespelaren jag ibland förväxlas med. Han köpte in öl och Fernet till oss när jag sade att jag var just den skådespelaren. Han frågade en del men när jag svarade kortfattat började han berätta om sig själv istället. Mest ointressanta saker, han var dj på fritiden men uppenbarligen okänd eftersom han satt här med mig.  Jag började gilla honom efter ett tag och han fick beställa in en runda till. Jag hade växlat till rikssvenska och lade på lite Dramatentimbre för att underhålla honom. Släppte lite skvaller om kollegor. Hon är lesbisk, han snortar och så vidare. Gav honom valuta för pengarna. Jag föredrar teater före film. Om de sista detaljerna går i lås spelar jag in i Hollywood i vinter - ingen stor grej, men kul. Han gick loss på sina favoritregissörer medan jag misslyckades med att fånga blicken hos en tjej två bord bort. Jag började bli uttråkad igen när killen kände igen ett par som kom in genom dörren och vinkade dem till sig.

   Den nye killen såg ut som den första. Skägg och t-shirt och dåligt tränad. Tjejen såg ut som en åldrad partybrud i den här miljön. I skidjacka hade hon sett ut som en åldrad skidbrud och i ett seglarställ som en åldrad seglarbrud. Hon var vacker. Hon var intresserad av skådisen. Killen var antingen inte hennes eller ovanligt cool för han brydde sig inte när hon stötte på mig. Vilket fantastiskt liv du måste leva. Tänk att kunna gå in i en annan människa så. Jag tonade ned allt för att verka mer spännande. Jag ville veta allt om hennes drömmar. Något gick fel för hon tappade intresset efter ett tag. Vi drack mer och jag berättade om mitt movie star-liv och de om sina misslyckade projekt. Fotografera uteliggare. Journalistutbildning på folkhögskola. Opublicerad roman. Förr eller senare får man ett break. Yeah, right. Jag sade åt dem att dra åt helvete och gick till toaletten. 

   Killen med tjejen kom in efter mig och skrek att han visste att jag inte var han. Skådisen. Jag nitade honom. Han var större än jag men jag slog först och han föll mot ett element och blödde rejält. Det bara rann. Han var uppenbart ovan vid våld men sprang mot mig och började brottas. Brottas, vad fan. En vakt kom och särade på oss efter ett tag. Han sade åt mig att vänta där jag var och slet med sig killen ut från toaletten. När han kom tillbaka ledde han mig genom baren med sin kavaj som skydd över mitt huvud. Folk hade fotat redan inne på toaletten men nu fick de bara kavajen och vakten. Vi gick ned i källaren och jag var rädd att de skulle hålla kvar mig för polisen, men vakten och en äldre man bad om ursäkt och sade att de hade fixat en taxi som skulle ta mig hem. Det var redan kvällstidningar utanför entrén så de tog ut mig bakvägen där en finnig jävel tog ett foto på mig i alla fall. 

   Den äldre mannen bad om ursäkt en gång till och jag gav fingret åt fotografen genom taxifönstret. Han fick det på bild för det var i tidningen nästa dag. Killen jag nitat hade blivit utslängd och stod och intervjuades på gatan när vi körde förbi. Jag såg inte partybruden någonstans. Taxichauffören var afrikan och kände inte igen mig som skådis så han blev inte förvånad när jag skulle till en sketen förort. Jag förklarade ändå att det var en älskarinna som bodde därute. Han bara flinade. Jag var rejält full när jag kom hem men satte mig trots det vid datorn för att kolla om jag fått in några pengar. Det hade jag inte. Jag somnade framför en film. Dagen efter var hela historien i kvällstidningarna. Känd skådis i krogbråk. Mobilfoton på mig. Skådisen dementerade inte utan låtsades att jag var han. Om jag möter den jäveln någon gång skall jag fråga varför, men jag tror jag vet.